Mina barn

DETTA FÖRSTÖR MIN SEMESTER 


Motgång efter motgång i mitt liv just nu… Men inte bara det som tur är🙏🏼
Samma dag som det hemska möte var med barnens skola, fick jag ett samtal på kvällen som jag blev så otroligt glad för!

Jag hade inte haft en bra dag alls i torsdags, fram till detta samtal kom. Chocken av vites-hotet från skolan hängde över mig och det var svårt att motivera sig i t.o.m. de vardagliga sysslorna som att laga mat mm…barnen märkte som tur var ingenting. Tror jag…Jag fick bolla av mig på mina nära och kära och så alla underbara följare och vänner på Instagram som stötta🙏🏼 och några hjälpte mig som jag skrev sist, att hitta rätt fakta, lagar och hur skolan måste kunna bevisa att jag som förälder inte gjort vad jag kunnat i frågan om att få mitt barn till skolan.

Hur kunde skolan tro eller tycka att vite skulle var aktuellt? eller att ens ta upp? Jag har funderat en hel del på det. Speciellt efter den stora reaktion från hundratal följare som är: chockade, arga, frågande, ovetande om att detta ens var möjligt (! som jag) och dessutom har jobbat inom skola i många många år. Rektorer jag reagerade. Lärarna, pedagoger, mammor till egna barn i skola, de utan barn, alla olika sorters underbara följare har reagerat och skrivit till mig.
En av alla, kunde berätta att en bekant fått vita. 5000kr/veckan fick den föräldern betala om barnet inte kom till skolan…men enligt lagar och regler är summan något som beslutas i varje kommun..så det kan säkert vara mer än det…

Men åter igen. Hur kunde mina barns skola tycka att mina barns frånvaro skulle ligga så illa till utan att egentligen följa den lag som föreligger skolan?? ”Utredning ska ske i samråd med elev och vårdnadshavare”
Om den enkät jag fick hem var början på denna utredning,så kanske det vore på sin plats av skolan, eller rättare sagt rektorn att informera om detta och framförallt vara den som framförde denna information om vite.

En anledningen jag kan komma på, varför ens skolan skulle på så kort tid (i min mening) utan att ens komma in på all de alternativa lösningar som finns för att få barnet mer till skolan (som flera av följare berättat om, att det finns!) är att någon troligen påverkat dem, eller fått någon information som jag inte vet om. Information som de inte diskuterat med mig, utan kanske rakt av trott på.
Men det vore väl ett stort fel i deras hantering, att inte diskutera vad jag gör eller vad jag gjort för fel eller inte, för att få barnet till skolan? Att enbart ta sådant allvarligt beslut, som jag ändå anser att det är, innan att ens ta upp det med mig??

Borde inte detta tex kommit upp på det utvecklingssamtal vi haft med barnets lärare, eller åtminstone fått veta efter om denne inte ville ta upp det när barnet var med?

Jag har så många frågor och funderingar kring detta.
En är hur barnens pappa inte kunnat berätta detta eller ens önskat diskutera detta MYCKET allvarliga agerande från skolan.
Han kanske tycker det är ok..kanske är han svaret på varför skolan agerat så här?

Givetvis sms jag och skrev till rektorn dagen efter mötet.
Jag frågade direkt i båda texterna om hon stod bakom detta med vite?
Jag får ett svar tillbaka att hon är på semester. Ett sådant autosvar. Strax efter får jag ett Mail från rektorn, där det står att hon tagit del av mitt mail. Återkommer 2 augusti (eller rättare sagt när hon är tillbaka efter semestern). Det är den 2 augusti och jag kommer vänta ett samtal från henne den dagen, annars kommer jag ringa…innan den dagen är slut.

När min bror och man åkt tillbaka till usa och barnen är nästa gång hos sin pappa, ska jag påbörja det underlag som jag kommer använda i fortsatt dialog med skolan. Jag ska anmäla skolan för denna hantering och jag ska även se till att få stöd för hur fortsatt dialog med barnens skola ska gå till. Jag tänker inte sitta och vänta på att de kommer hjälpa mig. Det är ju ganska solklar vad de anser om mitt föräldraskap. Vilket känns riktigt tungt. Jag måste ha en representant från någon instans som är med framöver med dialogen med skolan.

Sen detta…
Hade de verkligen behövt komma med detta nu? På ett möte där t.o.m. Socialtjänsten/familjerätten önskar att det varit rektorn som var med på mötet, som är den person som endast kan ens ta ett sådant beslut om vite. Men ändå. Informera detta nu!? barnen har sommarlov och när den förälder som lever med dem till största del av deras tid ska få detta till sig på ett möte som ska handla om ”hur gör vi för att få barnet till skolan efter sommarlovet” och hur kan de ge denna information innan till barnens pappa men inte till mig? Det kallar inte jag att samverka med oss båda på lika sätt. Har de tagit hans parti i detta kan jag undrar? Har han påverkat dem? Är det han som fått dem tvivla på mig som förälder? Jag hoppas innerligt att det inte är så.
Men det ska jag ta reda på. På ett eller annat sätt ska jag kräva alla svar gällande detta beslut att ens ta upp denna information till mig.

Trots detta hemska…
Valde jag som sagt att fira med barnens favorit rätt tapas vid poolen.
Men när barnen somnat efter denna mysiga kväll, så kom alla tankar tillbaka. Jag satt uppe hela natten. Kunde inte sova. Det gick två dygn och nu är jag där igen. Jag ska försöka att inte låta det förstöra mer, men det är inte helt lätt att inte tänka på det. Så fort jag ser mitt glada barn, så blir jag påmind om den hemska resa hen fått genomlida och hur tufft det varit för hen på flera sätt.
Det är inte över. Det känner jag. Men jag ska göra allt för att hen får det bästa sommarlovet som jag kan ge hen. På mina dagar ihop.

Min känsla nu är att barnet inte kommer vara helt hundra ok med att ta sig till skolan efter sommarlovet. Så det är därför detta hot om vite känns ännu mer hemskt. Ska jag behöva betala det? Hur ska jag ha råd med det?

Tankarna far runt. Men idag när min bror var hemma hos mig och vi hade en underbar dag vid poolen, så kunde jag ändå släppa det.
Men nu…klockan år 03.07 och alla andra har sovit sen efter 00…men jag kan inte sova pga av detta med skolan…deras agerande känns rakt i hjärtat. De anser att jag inte gör allt för mitt barn. Jag är en dålig förälder i deras slutsats av en utredning som inte varit i dialog med mig som förälder. De kanske haft det med barnens pappa? Det vet jag inte.

Jag lägger in lite bilder från de senaste två dagarna. När jag ser dem blir jag glad och jag ska nu försöka tänka på allt som är bra. Så att jag nu förhoppningsvis kan somna.

Natti

Kram
Malin






Gillar

Kommentarer