Drömmar

JAG HOPPA!!🙌🏼

Före hoppet! 😱😆🥰🙌🏼


Jag vaknade upp idag, lördag, och jag kan fortfarande inte fatta att jag gjorde ett fallskärmshopp igår! Jag kollade min mailbox direkt för att se om filmen hade mailats till mig. Men det hade den inte än. Den kommer nog senare idag.
Jag är så glad att jag valde att även betala för att få det på film, för jag tror den kommer hjälpa mig att förstå och njuta av att se att jag faktiskt gjorde det😅

Min systers man fyllde 50 år igår och min syster hade planerat allt i minsta detalj. Vi samlades med resväskor nära flygplatsen (mest för att förvirra jubilaren om vad som skulle hända).
Så fick han snart veta att vi var där för att han skulle få hoppa fallskärm! Haha han blev minst sagt förvånad!
Jag var inte på mitt bästa denna dag. Sorgen att åka ensam med barnen och fira Per blev så påtaglig. Jag saknade barnens pappa extra mycket igår. Det skulle bli första gången jag träffade min systers mans familj sen jag blev lämnad. Att vara utan honom blev så tydligt. Men..jag tog mig iväg.

Vädrets makter var verkligen med oss och det kunde ju inte bli bättre förutsättningar för ett hopp!

Örebro fallskärmshopps förening var ett gäng med underbara människor! Vi såg flera hoppa, innan det var dags för Per.
Jag noterad ganska snabbt hur stort smile det var på alla som hade hoppat och den jobbiga känslan jag hade timmarna innan jag och barnen skulle iväg på detta, vart som bortblåsta.
Vi fick följa med en guide ut på fältet där Per skulle landa. Vi hörde planet ovanför oss och såg det t.o.m. över molnen (det var inte många moln denna dag☺️🙌🏼).
Så närmade sig den röd-vita fallskärmen med Per. Han hoppade tandem med en kille från Canada, Jay.

Landningen var perfekt och vi fick sen gå fram till Per. Det lyste om honom. Det gick inte att missta att han precis varit med om något helt fantastiskt! Så modigt av honom, vet jag att jag tänkte.

Efteråt började flera av oss diskutera om vi skulle vilja hoppa en dag eller ej, och direkt kände jag: absolut! Detta ville jag göra när jag blir 50, hörde jag mig själv säga.
Bra, sa syrran då vet vi vad vi skall ordna 😆

Sen började mina tankar snurra lite. Jag skulle också hoppa en dag. Men jag skulle nog inte vänta flera år. Nej jag bestämde mig direkt att jag ska kolla upp en annan dag och boka tid för detta.
Jag sa till min ena dotter att jag skulle vilja hoppa en dag.
”Nej mamma!” Var hennes reaktion. ”Du ska inte hoppa!” Hennes oro hördes tydligt i rösten och jag tänkte att det är nog inte läge att prata mer om detta just då.

Efteråt fikade vi lite i solen och jag skojade o sa till min syster att jag kanske skulle hoppa en dag. ”Du är galen” ”nej det ska du inte” blev svaret. Jag fortsatte skoja att de kanske hade någon tid idag...vi skrattade båda två.

Men där och då förstod jag. Varför inte göra det idag? Vädret var kanon. Jag kände att jag ville. Tankarna blev mer och mer självklara för mig.
Jag fattade att det inte var läge att ta plats under denna tillställning för Pers firande, så jag kom på att jag skulle inte säga nåt till någon.

Jag gick till kassan och frågade om det fanns möjlighet att få hoppa tandem idag?
Sen hör jag han ringa och fråga nån: ”vi har en spontanare från ett gäng, har vi plats?” Haha gud så kul att höra just det. Kunde ju inte sagt det bättre själv. Jag är verkligen en spontanare! Haha

Jag berättade att jag ville hålla det hemligt från hela sällskapet som jag var med. ”Är du säker på det? Vill du inte att de ser när du ska hoppa?” Jag svarade: nej de har fullt schema för fortsättningen av dagen och detta vill jag göra på egen hand” ”grymt!” Fick jag till svar☺️

Jag fick fylla i en hälsodeklaration och skriva på. Då! Skakade mina händer. Den signaturen gick knappt att känna igen😆Haha

Så var det dags för de andra att åka vidare. Jag följde med till bilarna. Sa hej då. Sen gick jag tillbaka🙌🏼

25 minuter senare satt jag fastspänd i samma man som Per hoppat med, i ett väldigt litet plan på väg upp till 3500 meters höjd!
Jag trodde jag skulle tycka den flygningen var läskig. Men jag njöt! Det var konstigt nog den mysigaste flygresan jag varit med om. Vi satt alla på golvet tätt intill varandra. Alla med sina speciella kläder och ryggsäckar med fallskärmar i.
Piloten satt precis intill och ja..resan upp var verkligen ett plus i det hela. Magiskt!!
Jag hade pratat med dem på marken och jag kunde bara känna mig trygg och säker med dessa underbara människor. De var så glada och härliga!

Så var det dags. En kvinna som var med visade på sin klocka att vi närmade oss rätt höjd. Lampan lyste rött på ena väggen. Då var det dags att sätta på sig skyddsglasögonen.
Jag känner hur Jay drar åt alla tampar bakom mig mot honom. Jag sitter riktigt nära hans kropp och jag kände till och med hans andning mot min rygg.
Jag var så spänd då, så han fick påminna mig att andas😆
Så lyser lampan grön. De andra gör sig redo vid dörren och rätt som det är öppnade en av dem dörren ut! En efter en hoppar sen ut. Jag ser hur de slungas iväg med en väldig fart. DÅ! Blir jag skitnervös!! Haha
Jag känner hur Jay puttar oss närmare dörren. Jag vill inte! Mitt inre skriker: vad fan har du gjort Malin!! 😂🙈Men inser att det är som det är. Bara att följa med ner nu😆

Så hör jag Jay säga: banana
Jag vet vad han menar.
Vi sitter precis i öppningen. Mina ben är utanför flygplanet. Det dånar och jag jag känner en kall luft. Jag viker benen bakåt under planet och sen lutar jag mitt huvud bak mot Jays ena axel.
Jag får nån slags panikkänsla nån sekund. Men hinner sen inte reagera förrän han kastar oss ut. Känslan att falla fritt var enorm och jag tror jag försökte skrika. Men det gick inte. Jag tittar hela tiden. Himlen är blå och det känns overkligt men jag känner mig trygg med Jay.
Så knackar han mig på axeln. Då vet jag att jag ska lyfta armarna uppåt. Innan har jag hållit i mitt sele.
Så ser jag tjejen som filmar i luften framför mig. Kameran sitter på hennes hjälm. Hon gör tummen upp och jag försöker le och se glad ut mot kamera. Haha jag har den bilden etsad i mitt minne nu. Jag kommer ALDRIG glömma den stunden. Magiskt!!!!😭❤️🙏🏼

Det var svårt att andas på denna höga höjd. Jag tror min kropp hamna i ett chock läge o inte trodde jag skulle kunna andas. Men såklart det gick! Men nån halv sekund blev jag lite skraj om jag ska vara ärlig. Men alla andra sekunder ner mot marken....alltså såååå sjukt kul och vilken kick🙌🏼😭🥰🙏🏼
Jag fick tårar av lycka där uppe i luften, speciellt när väl fallskärmen var ute och vi kunde lugnt segla ner mot marken.
Jag kommer heller inte glömma den känslan när Jay drog fram fallskärmen. Den känslan. Vi liksom flög upp igen och ja det var sååå läckert!!!

Utsikten över Örebro och även Fjugesta där jag bor var enorm. Jag var så lycklig där och då. Tårarna rann av glädje. Jag vet hur jag tackade mig själv för modet. För att jag tog chansen idag. Jag hoppade ifrån allt skit. Jag hoppade för min egen skull. Jag hoppade för att ge mig en boost. Jag hoppade för att jag behövde denna kick.

Landningen var perfekt. Jay sa åt mig strax innan att hålla upp benen.
Jag skratta och grät på marken sen. En av killarna på marken kom fram och hjälpte mig att komma loss.

Skakiga ben sen. Men så lycklig jag var!!
🙌🏼😀😭🙏🏼❤️😍

Jag berättade såklart för barnen sen men bad dem hålla det lite hemligt. Min plan var att berätta mer om det på middagen i ett litet tal till Per.
Men..eftersom jag la ut det på min story igår och min familj är duktiga på att hålla koll..😆🙊så hade min ”lilla” grej spritt sig till de flesta. Haha men det blev ändå en kul grej att flika in under talet till jubelören 😉🥂🍾

Idag ska barnen iväg till sin pappa/kompis så jag ska greja på ute vid poolen. Ser fram emot att fortsätta idag🙌🏼

Ha en fin fredag!

Kram
Malin




Efter hoppet!😄🙌🏼😭🙏🏼❤️

Bilder från när Per hoppa🙌🏼😀

Gillar

Kommentarer

Nyponsoppan
Nyponsoppan,

Modigt gjort!!! 😊

nouw.com/nyponsoppan
MalinsHusochHem
MalinsHusochHem,

Tack🙌🏼😀❤️

nouw.com/malinshusochhem
Jessica Lundqvist
,

Gud va modigt!!! Riktigt avundsjuk. 😍😃

MalinsHusochHem
MalinsHusochHem,

Tack😀🙌🏼💗 då tycker jag du ska göra det du med en dag!!😍🙌🏼

nouw.com/malinshusochhem