Familj, Separation

JAAAAAAAAA 🙌🏼😭❤️🙏🏼

Tack gode gud!!!!

Igår eftermiddag ringde banken! Jag är beviljad att ta över lånen på huset😭🙏🏼❤️ ”vi vill hjälpa dig” sa min bankperson. Jag grät av lycka 🙌🏼😭 Han hade kollat över min ekonomi igår, fastän han inte trodde han skulle hinna förrän idag. Men han hörde väl hur ledsen och orolig jag lät. Så jag är så himla tacksam. Jag sov riktigt gott inatt. Kände mig lugn och mindre orolig.

Jag fick samtalet, samtidigt som jag var med barnen på soc, när en av dem utfrågades i ett annat rum. De andra två blev såklart oroliga och undrade vad som hänt, när mamma stod och prata i telefon samtidigt som tårarnas rann nerför min kind.
Så det var med glädje jag berättade för dem varför. ”Mamma har råd att ta över huset!”
Det kom några frågor om vad som hade hänt om jag inte fått det, men jag försökte få dem att fokusera på det som nu var helt fantastiskt bra!
Sen åkte vi till macken och fira det lite med varsin glass/bakelse.
Barnen var trötta när vi kom hem och jag med. Jag var tvungen att jobba lite till, men sen la jag mig på sängen och vilade. Jag ska inte säga att alla anspänningar försvann, men mycket! Det kändes väldigt befriande och det var nog inte så konstigt att jag somna till där och då en kort stund. Helt slut va jag.

Jag har tänkt en del på de frågor Arvid fick av soc, eftersom jag satt med (han ville inte vara ensam). Såklart var jag tyst och lät Arvid svara på alla frågor.
Men jag blev lite besviken på frågorna. En var: ”Vill du att mamma och pappa ska vara vänner”? Vad tror du ett barn svarar på det? Nej?
”Vilka bra regler har mamma hemma hos sig?”
”Vilka tycker du mindre bra regler hos mamma och hos pappa?”
”Bråkar mamma och pappa när de ses?” Öh...hur kan man ställa sånna ledande frågor? Den ena efter den andra.
”Bråkar de när de talar i telefon?”
”Är det jobbigt när de bråkar?” Vem skulle inte svara ja på det!?!?!

Alltså jag ville typ skrika ut: vad håller du på med!? Vem skriver dessa frågor!?
Ledande fråga efter ledande fråga.
”Hur mår du när mamma och pappa bråkar!?” Svarar ett barn bra då!? Nä skulle inte tro det.

Alltså fy vad less jag blev. Det kände bara att de gjorde allt mycket värre.
Min son satt och skruva sig hela tiden.
”Har du berättat för mamma och pappa att du tycker det är jobbigt när de bråkar?” Men lägg av. Klart han svarar nej.
Hela samtalet kretsade kring att vi bråkar. Vi hörs knappt på telefon och de samtal håller jag mig undan från barnen. Vi textar bara sms mellan oss.
När jag blev arg inför Malva i måndags, visst, men det berodde ju på hans hemska beteende att inte vilja träffas och prata. Vad är han rädd för. Han säger att han inte har någon konflikt med mig😳 helt galet. Han är ju så konflikträdd så det är inte klokt...🙄

Så detta fokus på att vi skulle bråka hela tiden, får mig bara att känna att de inte lyssnat på mig. Eller lyssnar på deras pappa mer. Vad är det han säger egentligen?
För honom är det bråk så fort jag väljer att lägga på luren? För att han själv inte inser att han inte kan inleda alla samtal utan att anklaga mig och låta så arg och kall varje gång. Men nej, det är ju jag som är instabil. Han är ju helt jäkla normal. Speciellt när han värdesätter sina två kylskåpsmagneter så enormt. Stackarn. Saknat dem de de senaste 5 månaderna..
Nu kanske jag är riktigt hård här, men vet du. Jag har fått nog av hans påverkan på dessa soc kvinnor. Han har såklart gjort det jag befarat. Charmat dem som personer som han...

De verkar vara helt på hans sida i detta.

Det sista som sen hände, var att de ville prata med mig ensam. Då fick jag veta att det inkommit en anonym orosanmälan. Anonym!? Galet tänkte jag direkt. För att jag åkt med barnen till Sälen och för att jag bloggar och skriver om det jag går igenom och blandar in barnen. Lite svårt att skriva om mitt liv utan att barnen är iblandade...de är mitt liv❤️🙏🏼

Jag passade på att säga att nu får de se till och hjälpa mig och barnens pappa, med att komma igång med gemensamma samtal. Jag vet ju att han inte vågar träffa mig utan dem...!? Vilket är bara ett bevis på hur konflikträdd han är. En stor egoist också. För detta har verkligen inte hjälpt barnen nåt.

Hur som helst. Jag är så sjukt glad över att jag ska få ta över lånen på huset och nu måste jag göra den sorgliga resan till stugan i veckan, och hämta mina saker och möbler där. Det kommer inte kännas kul, men ett måste.
Sen kan vi skriva på alla papper och jag får alla nycklar till MITT hus! 🙌🏼

Nu ska jag fara och handla lite mat och sen blir det mys med barnen framför Talang🥰

Kram
Malin


Mitt hus och min pool som blir klar till sommaren ❤️🙏🏼 jag är så tacksam för att jag har jobbat hårt för den lön jag har och företaget, så jag har råd att bo kvar👊🏼❤️

Gillar

Kommentarer