Jag vänder blad!


Nu har jag bestämt mig för att inte skriva mer om den hemska situationen jag lever i. Jag tror jag hade bestämt mig redan innan jag ställde frågan på Instagram eller här på bloggen.
De flesta tyckte jag skulle fortsätta skriva av mig, och många skrev, att så länge det känns bra för dig, så skulle jag inte låta någon annan bestämma.
Men nu bestämmer jag mig själv för detta. Jag är rätt trött på att både skriva om eländet och att leva i det. Skrivandet kan jag påverka och välja att sluta med, men inte att leva i det...men jag tror faktiskt just nu att jag behöver släppa mitt fokus på att berätta mer.
Ni är säkert fler av er läsare som också känner så🙈
Så jag vänder blad och kommer skriva och fokusera på sånt som gör mig glad istället. Jag är redo för det nu. Det tog typ 2 månader och 7 dar...

Jag kommer därför att lägga fokus på roligare saker här i livet och jag tror att det kommer bli bäst för mig och mina barn. Det var illa nog att jag fick två orosanmälningar på mitt skrivande, och det skulle inte vara det bästa föräldraskap av mig under pågående utredning av socialtjänsten att fortsätta med det.
Med det sagt, tycker jag fortfarande inte det var ok av fd vän eller fd familj (hans) att skicka in en sådan. Det kommer jag aldrig glömma att de valde göra efter allt jag fått gå igenom och fortfarande gör. För det var inget annat än att såra mig som de valde att göra det, när de inte alls har funnits eller ringt mig under dessa månader. Endast på håll.

Jag kommer såklart inte sluta berätta om hur jag mår för det, och ni kommer säkert får ta del av hur jag kommer göra för att ta mig ur mitt dåliga mående.
Det första steget var detta beslut och sen blir nästa steg att fokusera på ”gör det som fungerar”, som min psykolog avslutade det första mötet med. Idag.
Mitt första möte=samtalshjälp idag. Två veckor senare...
Jag hade verkligen trott att hjälpen skulle komma tidigare, och inte att jag själv skulle behöva boka tid via min vårdcentral. I mitt fall gick det ändå bra att lägga det ansvaret på mig, men det hade kanske inte alla i min situation klarat av.

Hon sa:
Gör det som fungerar? Hm..låter enkelt men vad menade hon egentligen. Vad fungerar bra just nu? Just nu fungerar jag bäst, när jag har barnen nära mig. Jag känner mig trygg och mer avslappnad när de är hos mig än ifrån mig. Jag orkar göra vardagliga saker lättare då, som laga mat, planera, passa upp på dem, tvätta, städa och såklart umgås med dem. Det går liksom på automatik.
Jag känner också att jag blir till och med sugen på sånt som jag brukar tycka om, men som jag inte orkat senaste månaderna. Speciellt när jag tvingas vara ensam hemma.
Barnen får mig att vilja fixa i hemmet, fota, träna (fast just träning har jag mest fått lust till men inte tagit tag i...det kommer väl, hoppas jag!). En sak i taget, tänker jag.

Jag har många roliga samarbeten att ta tag i och följa upp och även nya som jag har sparat på. Samarbeten som var på gång, innan jag blev lämnad av min man. Så det tänkte att jag kunde börja fokusera och planera för, när jag inte har barnen hos mig.
För här vill jag helst inspirera er och bjuda på sånt som lyfter mungiporna mer.

Det som fungerar bra just nu, ska bli mitt fokus. Ta väl hand om dagarna med barnen, så jag blir påfylld med massor av energi till de dagar jag inte har dem. Eller blir det även tvärtom med? Det får jag höra. Men så känner inte jag just nu. Jag kommer väl dit.

Vad kommer fungera bra då, när jag är ensam? Min gissning är att jag kommer att få mer tid att ta hand om mig själv. Jag kommer vara ensam, och det i sig låter hemskt i mina öron, men jag kan använda tiden till sånt jag annars inte hinner med när jag har tre barn hemma.
Jag måste ”bara” ta mig upp och bli starkare i mig själv.
Det kommer sin tid, och det måste jag börja acceptera. Jag är en otålig person i grunden, så det blir helt klart en utmaning!

Men jag ska fixa det!

Kram på er

Gillar

Kommentarer

DeOliveira
DeOliveira,

Heja heja 🙌🏼 Stor kram 🤗

nouw.com/deoliveira
MalinsHusochHem
MalinsHusochHem,