Tips och inspiration, Fest, Familj, Separation

Så hände det också

Godmorgon

Jag är inte direkt överraskad att jag känner mig helt slut idag.
Gårdagen eller kanske hela veckan har varit ganska tuff på flera sätt. Den började ju som ni vet med tand-operation. Så här i efterhand var det kanske inte det jobbigaste i det hela..alls. Efteråt hade jag riktigt ont och när jag vaknade upp dagen efter var ena kinden så svullen småfet såg ut som jag hade en pingisboll i kinden och kudden var fläckad en hel del med blod efter natten🙈
Det var svårt att både dricka och äta i flera dagar. Stygnen i munnen känns än idag väldigt obehagligt...

Men jag kämpade på med allt kring barnen, jobbet och alla tankar om denna helg, som jag planerade att jag skulle göra så mysig och bra som möjligt för alla barnen, men speciellt för min Malva. Hon fyller 12 år imorgon.

I torsdagskväll (alldeles för sent) tog jag tag i min idé att skapa en matplats för henne och hennes två vänner i garaget (!😃) som skulle komma och fira/ha tjejmys (kalas får man ju inte säga längre 😉) för hennes 12-års dag.

Jag har alltid älskat att fixa inför deras födelsedagar, så jag blev glad när jag till slut fick den där gnistan att börja skapa och vara kreativ i garaget igen. Det är ju inte första gången jag förvandlar det till en festlokal☺️

När jag kikade in i garaget (efter att jag kört ut den blöta bilen) såg jag det klart framför mig hur jag skulle skapa en vackra upplevelse för tjejerna.
Men det var riktigt skitigt (kolla bilden nedan sen😆🙈) och fortfarande blött på sina ställen och det fanns en del att ta tag i innan det roliga kunde påbörjas (inreda☺️).

Jag centrera mattan under själva styrningsmotorn till carporten. Min plan var att jag då skulle jag kunna fästa tygerna (gardiner) i den och även en discolampa som jag en gång köpt för länge sen. Allt för att göra det så enkelt som möjligt✌🏼

Bordet skapade jag med ett gammalt bord och den stora spegeln som jag lagt på soffbordet i det stora vardagsrummet.
Stolar har jag alldeles för många av, så valet av dem blev enkelt. De rosa sammetsstolarna passade perfekt.

Jag drog ihop varje gardin med sån vanlig pås-klämma och sen använde jag paketsnören (hade inget annat) och nålade smörerna i ändarna (orkade inte sy helt enkelt och bad en stilla bön att det skulle funka✊🏼 Det gjorde det!). Fäste sen snörena lite här och där i garaget. Så jag fick en mysig paviljong av tyg. En liten mysig ”kapsel” eller litet rum av tyg runt bord och stolarna.
Lite mer ljusslingor och så en discokula över bordet.

Jag rundade av arbetet vid 01.30 natten till fredagen sen fortsatte jag med dukningen igår på lunchen och efter jobbet.
Det blev en ganska stressig dag fram till att Malvas vänner kom. Flera gånger höll jag på att falla och bryta ihop i sorgen, men kämpade på tills efter maten och när barnen inte var i närheten.

Jag får upp tankar om deras pappa hela tiden. Jag sliter och har snart haft barnen helt ensam i två veckors tid. Jag är inte ledsen för att få ha dem så mycket hos mig, absolut inte. Men jag kan inte förstå hur han kan vilja leva utan dem och kunna gå vidare i livet som han gör.
Jag har stundvis fortfarande svårt att förstå att han inte vill leva med mig med. Men den tanken är inte lika ihärdig. Den kommer väl för att jag fortfarande har känslor för honom. Men även de börjar alltmer att svalna. Han fortsätter att välja ett sätt mot mig som är helt oförståeligt. Så den personen han blivit är inget att ha.

Festen började iaf igår vid 17.
Jag hade börjat arbetsdagen tidigare för att kunna runda av vid 15. Men med lite sömn och allt, så ja, ni fattar...jag fick verkligen suga ur mig totalt tills dess att maten var klar och de andra två barnen och en till kompis som skulle sova över fick sin mat och mys.

Jag lågt helt ur fas med planeringen för vad jag tänkt hinna med innan vännerna kom, men märker hur jag blir mer snäll mot mig själv i att låta ribban få halka ner lite.
Jag hade fortfarande inte duschat eller bytt om eller ens sminkat mig. Äsch det fick vara. Festen är för dem, de bryr sig inte hur jag ser ut, tänkte jag☺️

Jag började istället hacka allt till tacosen för 7 personer. Fick även användning för drinkvagnen (som annars mest står som ett bord)

Sen satt jag där vid matbordet själv. Alla barn var i sina rum och jag kunde höra skratt och glädje. Det värmde mitt brustna hjärta men samtidigt kunde jag inte hålla tårarna borta. Jag var övertrött och uttömd som människa. Då kommer blir även sorgen som värst.
Jag började sakna honom...igen.

Disken var skyhög och rester låg på både drinkvagnen och alla bord i hela köket😓

Till slut tog jag mig upp ut stolen och började sakta fylla diskmaskinen.
Men efter ett tag började diskmaskinen pipa och dundra på nåt konstigt sätt. Lät som den bara stod och tuggade. Fan. Inte det också.
Jag drog ut kontakten och satte i den igen. Hoppades att den skulle hoppa igång.
Men inte.

Jag provade samma procedur idag med, men inget fungera.
Sms honom om det och undrade hur vi skulle lösa det. Han menade att det var mitt problem.
Vi äger båda huset fortfarande och jag trodde inte jag skulle behöva lösa det helt själv. Är det så?
Om saker går sönder innan bodelning? Ska inte båda lösa den kostnaden då? Nån som vet?

Kram
Malin







Gillar

Kommentarer